EMIL LÄSER GAMLA TEXTER 2: DIKTEN OM ELDEN

Första delen ur Emil läser gamla texter fick enormt positiva reaktioner, så jag bestämde mig för att leta upp mer material till serien. Och det hittade jag, i stor skala. I alla fall så har jag ett par fler avsnitt till serien planerade.

Del två handlar om en dikt jag skrev som mitt ”poesiarbete” i årskurs tre, alltså kommer texten direkt från skolan. Titeln är Ett Med Elden, nu får ni ÄNTLIGEN lära er om mina dåvarande ”erfarenheter” i poesi.


En sen kväll på stan
Jag ser månen gå i moln

Boven smita
Solisbilarnas sirener skriker

Det luktar bränt
Skyskrapan tar eld
Jag känner mig som ett med elden

Varför?


Så that’s it! Dags att läsa mina åsikter idag om tre utvalda rader. Jag tror jag tar och börjar med det mer negativa.

Skyskrapan tar eld.
Skyskrapan? I singular? ”Jag” befinner på stan, och finns en skyskrapa brukar fler finnas i närheten. Idag hade jag i alla fall valt plural.

Jag känner mig som ett med elden.
Minns när jag lämnade in det här. Jag var så fruktansvärt stolt. Nu låter det mer som en barnvisa i mina öron, hahaha.

Men jag har faktiskt en väldigt positiv punkt också.

Varför?
Det enda jag kan känna mig riktigt stolt över än idag, är den avslutande frasen. Att avsluta dikten med en fråga, det höjer kvalitén ganska så mycket.

Fler avsnitt i serien? Dela då till dina kompisar.

 

Advertisements

One thought on “EMIL LÄSER GAMLA TEXTER 2: DIKTEN OM ELDEN

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s